För blott en vecka sedan hade jag nyss ätit en god restaurangmiddag i fantastiskt sällskap samt blivit fast i ett åskväder av episka proportioner. Direkt på måndag morgon var det dock back to reality då jag hade äran att åka tåg (5:44 till jobbet, som vanligt) med fyra killar som ganska tydligt var påväg hem efter en hård fest. En av dem spydde i grannvagnen! Spyende passagerare fick jag uppleva idag också, plus en som petade sig i näsan och slängde rester hit och dit. En annan var helt klart hög som ett hus och så hade vi mannen som istället för tänder hade någon slags blodiga stumpar i munnen.
Fresh. Har även svårare och svårare att anpassa mig till den här förbannade office-kulturen dom har här i detta land. Det konstiga är dock om jag ändå är riktigt ärlig med mig själv, att hur blahajj det än känns här med stress på jobbet, spyor i tåg och hemlängtan så känner jag att jag inte är riktigt redo att komma tillbaka. Än.
Kram <3 du e saknad.
SvaraRadera/lillaste syster