Ålder

Pratade med en person igår som trodde att jag var så ung att jag inte visste hur fotografering fungerade pre-digi. 21 år var gissningen. Vet 21-åringar om hur det var? Eller gav jag förutom mitt babyface också av mig extremt ignoranta vibbar?

Hjärta hjärta

Hinner inte ens irritera mig på alla hjärtans dag när tillvaron sådär annors är helt jävla fantastisk! Eller vad sägs om långhelg, indisk mat, Toblerone, en hög med nya böcker, tatueringstid (nja, inte helt 100% men på gångs i alla fall) och sist men inte minst: resebokning. Dublin, ah äntligen skall jag få besöka Irland (läs: swoona över irländska män)!

Resetips välkomna! Nu känns min existens så som den ska igen då jag har en resa att se fram emot.

Storkök

Dagens hemlängtan tog sig i uttryck genom ett sug efter Hangö stads vegetariska makaronilåda med riven morot. Istället skall jag om en stund besöka en kinesisk restaurang och välja mellan 300 rätter. Hard life.

Vilket är värre

Var är det värst att vara singel - småstaden eller storstaden? För en tid sedan skulle jag självsäkert konstaterat att jag nog vet svaret. Nu, not so much. I småstaden är det normalt att inte "dejta", det går ju inte att trolla fram vettiga typer heller. I storstaden däremot finns det sannolikt så många vettiga typer (fast mest ovettiga, tro mig) så det är ju klart att man får till en dejt eller sjutton i månaden. "So who are you dating?" är definitivt min favorrritfråga för tillfället.

Skådat

Första kändisspanet sedan jag flyttade till London ägde rum idag. Det glamorösa storstadslivet bjöd inte på heta män eller häftiga brudar utan skådisen som spelar Professor Sprout i HP-filmerna. Lite platt fall, tycker jag.

Grått

Grått ute, grått inne, grått i själen och GRÅTT I HÅRET! Vet inte varför jag får sån angst över det gråa, tycker det kan vara helt snyggt faktiskt. Men inte som en jämn utväxt. Antar att det är frågan om angsten att jag nu faktiskt måste göra något åt saken själv utan en mamma som står redo med handskar och pensel. Jobbigt.