Londoniserad

Börjar känna mig sådär smått Londoniserad så småningom. Tycker att det är kort väg till jobbet då det "bara" tar en timme att ta sig dit nuförtiden. Packar frukost, lunch och mellanmål med till jobbet varje dag. Är helt säker på att någon skum typ sniffade på mitt hår i tunnelbanan häromdagen. Sade cheers som hälsning åt chaffisen då jag steg ur bussen idag. 

Nu är det bara en tidsfråga innan jag skaffar en Kindle att läsa då jag pendlar samt tar det som vana att ha lenkkitossor på fötterna även om jag skulle ha klänning eller kjol. Så jag kan springa omkring och se viktig ut då jag försöker hinna med metron som går en minut innan följande. Två steg kvar tills jag är londonbo fullt ut.